Hormoner är kroppens kemiska budbärare. De produceras i olika körtlar och transporteras via blodet till organ och vävnader där de styr allt från ämnesomsättning och energi till fortplantning, humör och sömn. Obalanser i hormoner kan påverka välmående, prestation och långsiktig hälsa.
Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.
Den del av testosteronet som inte är bundet till transportproteiner utan är fritt tillgängligt för kroppens vävnader. Detta är den mest aktiva formen och visar mer direkt hur mycket testosteron som verkligen är biologiskt verksamt.
Ett transportprotein som tillverkas i levern. Det binder till könshormoner som testosteron och östradiol och styr hur mycket av dessa som är fritt tillgängligt i kroppen.
Ett beräknat mått som jämför mängden testosteron med SHBG (transportproteinet som binder könshormoner). Kvoten ger en tydligare bild av hur mycket testosteron som faktiskt är aktivt i kroppen.
Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.
Ett hormon från hypofysen som är viktigt för fertilitet. Hos kvinnor styr det äggmognaden och hos män reglerar det produktionen av spermier.
Kallas ofta ”stresshormon” och produceras i binjurarna. Reglerar blodsocker, blodtryck och ämnesomsättning, och dämpar inflammation. Kortisol stiger naturligt vid stress och är högst på morgonen. Långvarigt förhöjda nivåer kan leda till viktuppgång, sömnproblem och nedsatt immunförsvar.
Hormoner är kroppens kemiska budbärare. De produceras i olika körtlar och transporteras via blodet till organ och vävnader där de styr allt från ämnesomsättning och energi till fortplantning, humör och sömn. Obalanser i hormoner kan påverka välmående, prestation och långsiktig hälsa.
Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.
Kallas ofta ”stresshormon” och produceras i binjurarna. Reglerar blodsocker, blodtryck och ämnesomsättning, och dämpar inflammation. Kortisol stiger naturligt vid stress och är högst på morgonen. Långvarigt förhöjda nivåer kan leda till viktuppgång, sömnproblem och nedsatt immunförsvar.
Hormoner är kroppens kemiska budbärare. De produceras i olika körtlar och transporteras via blodet till organ och vävnader där de styr allt från ämnesomsättning och energi till fortplantning, humör och sömn. Obalanser i hormoner kan påverka välmående, prestation och långsiktig hälsa.
Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.
Hormoner är kroppens kemiska budbärare. De produceras i olika körtlar och transporteras via blodet till organ och vävnader där de styr allt från ämnesomsättning och energi till fortplantning, humör och sömn. Obalanser i hormoner kan påverka välmående, prestation och långsiktig hälsa.
Ett kvinnligt könshormon som också finns i mindre mängder hos män. Påverkar fertilitet, skelettets styrka, hjärnan och hjärt-kärlsystemet. Det är en samlingsterm för flera hormoner där den vanligaste är östradiol och är den mest aktiva och betydelsefulla formen. Hos kvinnor varierar nivåerna med menstruationscykeln, graviditet och sjunker efter klimakteriet.
Progesteron, även kallat gulkroppshormon, är viktigt för fertilitet, ämnesomsättning och välmående hos både kvinnor och män. Hos kvinnor produceras det i äggstockarna, där det förbereder livmodern för graviditet och hjälper till att upprätthålla den. Hos män bildas det i testiklarna och fungerar som byggsten till andra könshormoner. Progesteron har även lugnande effekter, påverkar sömn och bidrar till vätskebalansen.
Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.
Ett hormon från hypofysen som är viktigt för fertilitet. Hos kvinnor styr det äggmognaden och hos män reglerar det produktionen av spermier.
Prolaktin bildas i hypofysen och är mest känt för att stimulera mjölkproduktionen hos kvinnor efter förlossning. Det har också många andra funktioner hos både kvinnor och män, bland annat inom fertilitet, ämnesomsättning, immunförsvar och psykisk hälsa. Förhöjda nivåer kan leda till exempelvis menstruationsrubbningar, minskad sexlust eller infertilitet.
Hormoner är kroppens kemiska budbärare. De produceras i olika körtlar och transporteras via blodet till organ och vävnader där de styr allt från ämnesomsättning och energi till fortplantning, humör och sömn. Obalanser i hormoner kan påverka välmående, prestation och långsiktig hälsa.
Ett kvinnligt könshormon som också finns i mindre mängder hos män. Påverkar fertilitet, skelettets styrka, hjärnan och hjärt-kärlsystemet. Det är en samlingsterm för flera hormoner där den vanligaste är östradiol och är den mest aktiva och betydelsefulla formen. Hos kvinnor varierar nivåerna med menstruationscykeln, graviditet och sjunker efter klimakteriet.
Progesteron, även kallat gulkroppshormon, är viktigt för fertilitet, ämnesomsättning och välmående hos både kvinnor och män. Hos kvinnor produceras det i äggstockarna, där det förbereder livmodern för graviditet och hjälper till att upprätthålla den. Hos män bildas det i testiklarna och fungerar som byggsten till andra könshormoner. Progesteron har även lugnande effekter, påverkar sömn och bidrar till vätskebalansen.
Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.
Ett hormon från hypofysen som är viktigt för fertilitet. Hos kvinnor styr det äggmognaden och hos män reglerar det produktionen av spermier.
Prolaktin bildas i hypofysen och är mest känt för att stimulera mjölkproduktionen hos kvinnor efter förlossning. Det har också många andra funktioner hos både kvinnor och män, bland annat inom fertilitet, ämnesomsättning, immunförsvar och psykisk hälsa. Förhöjda nivåer kan leda till exempelvis menstruationsrubbningar, minskad sexlust eller infertilitet.
Kallas ofta ”stresshormon” och produceras i binjurarna. Reglerar blodsocker, blodtryck och ämnesomsättning, och dämpar inflammation. Kortisol stiger naturligt vid stress och är högst på morgonen. Långvarigt förhöjda nivåer kan leda till viktuppgång, sömnproblem och nedsatt immunförsvar.
Hormoner är kroppens kemiska budbärare. De produceras i olika körtlar och transporteras via blodet till organ och vävnader där de styr allt från ämnesomsättning och energi till fortplantning, humör och sömn. Obalanser i hormoner kan påverka välmående, prestation och långsiktig hälsa.
Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.
Den del av testosteronet som inte är bundet till transportproteiner utan är fritt tillgängligt för kroppens vävnader. Detta är den mest aktiva formen och visar mer direkt hur mycket testosteron som verkligen är biologiskt verksamt.
Ett transportprotein som tillverkas i levern. Det binder till könshormoner som testosteron och östradiol och styr hur mycket av dessa som är fritt tillgängligt i kroppen.
Ett beräknat mått som jämför mängden testosteron med SHBG (transportproteinet som binder könshormoner). Kvoten ger en tydligare bild av hur mycket testosteron som faktiskt är aktivt i kroppen.
Ett kvinnligt könshormon som också finns i mindre mängder hos män. Påverkar fertilitet, skelettets styrka, hjärnan och hjärt-kärlsystemet. Det är en samlingsterm för flera hormoner där den vanligaste är östradiol och är den mest aktiva och betydelsefulla formen. Hos kvinnor varierar nivåerna med menstruationscykeln, graviditet och sjunker efter klimakteriet.
Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.
Ett hormon från hypofysen som är viktigt för fertilitet. Hos kvinnor styr det äggmognaden och hos män reglerar det produktionen av spermier.
Prolaktin bildas i hypofysen och är mest känt för att stimulera mjölkproduktionen hos kvinnor efter förlossning. Det har också många andra funktioner hos både kvinnor och män, bland annat inom fertilitet, ämnesomsättning, immunförsvar och psykisk hälsa. Förhöjda nivåer kan leda till exempelvis menstruationsrubbningar, minskad sexlust eller infertilitet.
Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning, energiomsättning, temperatur och påverkar nästan alla organ i kroppen. En obalans kan leda till att sköldkörteln blir underaktiv (hypotyreos) eller överaktiv (hypertyreos). Blodprov kan tidigt upptäcka rubbningar och förebygga trötthet, viktförändringar och andra komplikationer.
Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.
Ett av de viktigaste hormonerna från sköldkörteln. Reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur. Lågt värde kan indikera hypotyreos, högt värde hypertyreos.
Det mest aktiva sköldkörtelhormonet som styr energiförbrukning, temperatur och tillväxt. Mäter hur mycket av hormonet som är biologiskt aktivt i kroppen.
Blodstatus och järnmarkörer är viktiga för att upptäcka både järnbrist (som kan ge trötthet, yrsel och nedsatt prestation) och järnöverskott (hemokromatos, som kan skada organ). Dessa tester ger en tydlig bild av syretransporten, blodets kvalitet och kroppens järnförråd.
Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.
Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.
Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.
Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.
Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.
Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.
Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.
Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.
Protein som transporterar järn i blodet. Kan öka vid järnbrist som kompensation.
Visar hur stor andel av transferrinet som är bundet till järn. Hjälper till att avgöra om kroppen har brist eller överskott.
Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.
Den vanligaste typen av vita blodkroppar. De är kroppens första försvar mot bakterier och svampar, och angriper snabbt genom att ”äta upp” inkräktare.
Största typen av vita blodkroppar. När de lämnar blodet omvandlas de till makrofager som städar bort bakterier, virus, skadade celler och död vävnad.
Nyckelspelare i immunförsvaret som försvarar mot virus, bakterier och även cancerceller. Inkluderar B-celler, T-celler och NK-celler.
Specialiserade på att bekämpa parasiter. Har också en central roll vid allergier, astma och vissa inflammationer.
En ovanlig men viktig celltyp som frisätter ämnen som histamin vid allergiska reaktioner och deltar i kroppens försvar mot parasiter.
Muskler och leder är kroppens motor och gångjärn – de möjliggör all rörelse, från vardagliga aktiviteter till hård träning. Muskler ger kraft och stabilitet, medan lederna kopplar ihop skelettets ben och gör kroppen flexibel. Blodprover kan ge viktig information om muskelskador, inflammationer och reumatiska sjukdomar.
Ett enzym som finns i muskler, hjärta och hjärna. Hjälper till att producera energi (ATP). Förhöjda nivåer kan tyda på muskelskador, hård fysisk belastning, hjärtproblem eller vissa neuromuskulära sjukdomar.
Muskler och leder är kroppens motor och gångjärn – de möjliggör all rörelse, från vardagliga aktiviteter till hård träning. Muskler ger kraft och stabilitet, medan lederna kopplar ihop skelettets ben och gör kroppen flexibel. Blodprover kan ge viktig information om muskelskador, inflammationer och reumatiska sjukdomar.
Ett enzym som finns i nästan alla kroppens celler. Stiger vid cellskador, vilket gör det till en ospecifik men användbar markör för vävnadsskada, inklusive i levern.
Att mäta vitaminer och mineraler i blodet ger en tydlig bild av kroppens näringsstatus. Brister eller obalanser kan påverka energi, immunförsvar, muskelfunktion och långsiktig hälsa. Regelbundna kontroller kan hjälpa till att förebygga trötthet, nedsatt prestation och sjukdom.
Behövs för nervsystemets funktion, blodbildning och DNA-syntes. Brist kan ge trötthet, domningar, nedsatt minne och blodbrist.
Mineral som stödjer muskler, nerver, energiomsättning och proteinsyntes. Brist kan ge kramper, trötthet och försämrad återhämtning.
Att mäta vitaminer och mineraler i blodet ger en tydlig bild av kroppens näringsstatus. Brister eller obalanser kan påverka energi, immunförsvar, muskelfunktion och långsiktig hälsa. Regelbundna kontroller kan hjälpa till att förebygga trötthet, nedsatt prestation och sjukdom.
Viktigt för nybildning av celler, DNA-syntes och produktion av röda blodkroppar. Extra betydelsefullt vid graviditet, men även för energi och återhämtning.
Behövs för nervsystemets funktion, blodbildning och DNA-syntes. Brist kan ge trötthet, domningar, nedsatt minne och blodbrist.
Att mäta vitaminer och mineraler i blodet ger en tydlig bild av kroppens näringsstatus. Brister eller obalanser kan påverka energi, immunförsvar, muskelfunktion och långsiktig hälsa. Regelbundna kontroller kan hjälpa till att förebygga trötthet, nedsatt prestation och sjukdom.
Viktigt för nybildning av celler, DNA-syntes och produktion av röda blodkroppar. Extra betydelsefullt vid graviditet, men även för energi och återhämtning.
Behövs för nervsystemets funktion, blodbildning och DNA-syntes. Brist kan ge trötthet, domningar, nedsatt minne och blodbrist.
Bildas i huden vid solljus och finns även i viss mat. Avgörande för starka ben, tänder, immunförsvar och muskelhälsa. Vanlig brist i Norden under vinterhalvåret.
Mineral som stödjer muskler, nerver, energiomsättning och proteinsyntes. Brist kan ge kramper, trötthet och försämrad återhämtning.
Att ha koll på blodfetter och hjärthälsa är viktigt för alla – inte bara för att hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, utan också för att dessa värden påverkar ork, återhämtning och långsiktig prestation. Många risker kan upptäckas i tid och förebyggas med rätt livsstil.
Kolesterol behövs för celler, hormoner och vitamin D, men för höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Värdet påverkas främst av kost, motion och ibland läkemedel.
HDL transporterar bort överskott av kolesterol från blodkärlen och skyddar därmed mot åderförkalkning. Högre nivåer är oftast positivt och kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
LDL kan lagras i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. Höga nivåer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
Totalkolesterol minus HDL. Ett samlat mått på de blodfetter som kan bidra till åderförkalkning och därmed risk för hjärt-kärlsjukdom.
LDL/HDL-kvoten är ett förhållande mellan det ”onda” LDL-kolesterolet och det ”goda” HDL-kolesterolet i blodet, som används för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Fett som kroppen bildar av överskottsenergi. Höga nivåer kan öka risken för hjärtsjukdom och även belasta bukspottkörteln. Kost, träning och minskad alkoholkonsumtion är viktiga åtgärder.
Protein kopplat till HDL, som hjälper till att transportera bort kolesterol från kärlen. Låga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Protein kopplat till LDL, som transporterar kolesterol till vävnaderna. Höga nivåer är en tydlig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom.
Förhållandet mellan det “onda” och “goda” kolesterolet. En hög kvot kan indikera ökad risk för åderförkalkning.
Njurarna är kroppens filter och håller blodet rent från slaggprodukter samtidigt som de reglerar vätske-, salt- och mineralbalansen. Detta är avgörande för blodtryck, nervsignaler, muskelfunktion och syra–basbalans. När njurarna inte fungerar som de ska kan vätska och avfallsämnen ansamlas, vilket kan ge svullnad, trötthet och andra symtom.
Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.
Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.
Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.
Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.
Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.
Blodstatus och järnmarkörer är viktiga för att upptäcka både järnbrist (som kan ge trötthet, yrsel och nedsatt prestation) och järnöverskott (hemokromatos, som kan skada organ). Dessa tester ger en tydlig bild av syretransporten, blodets kvalitet och kroppens järnförråd.
Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.
Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.
Njurarna är kroppens filter och håller blodet rent från slaggprodukter samtidigt som de reglerar vätske-, salt- och mineralbalansen. Detta är avgörande för blodtryck, nervsignaler, muskelfunktion och syra–basbalans. När njurarna inte fungerar som de ska kan vätska och avfallsämnen ansamlas, vilket kan ge svullnad, trötthet och andra symtom.
Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.
Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.
Protein som produceras i kroppens celler och utsöndras via njurarna. Påverkas inte av muskelmassa, kön eller kost, vilket gör det till en mer tillförlitlig markör än kreatinin.
Njurfunktion beräknad utifrån Cystatin C. Bra komplement till kreatinin-baserad eGFR.
Ett kombinerat mått från både kreatinin och Cystatin C som ger en mer exakt bild av njurarnas filtrationsförmåga.
Restprodukt från nedbrytning av proteiner. Förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller uttorkning.
Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.
Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.
Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.
Viktig elektrolyt som bidrar till vätskebalans och kroppens syra–basbalans.
Mineral som ingår i ben och tänder, men också avgörande för energiproduktion och cellfunktion.
Blodstatus och järnmarkörer är viktiga för att upptäcka både järnbrist (som kan ge trötthet, yrsel och nedsatt prestation) och järnöverskott (hemokromatos, som kan skada organ). Dessa tester ger en tydlig bild av syretransporten, blodets kvalitet och kroppens järnförråd.
Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.
Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.
Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.
Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.
Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.
Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.
Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.
Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.
Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.
Att ha en stabil blodsockernivå är avgörande både för hälsa och prestation. För högt blodsocker under längre tid kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdom, medan för lågt blodsocker kan ge trötthet, yrsel och sämre fokus. Genom att mäta blodsockret får man en tydlig bild av hur kroppen hanterar kost, träning och återhämtning.
Visar genomsnittet av ditt blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett bra sätt att upptäcka tidiga tecken på diabetes eller att följa upp hur väl blodsockret är balanserat över tid.
Mäter blodsockret vid provtagningstillfället. Glukos är kroppens viktigaste bränsle för både muskler och hjärna. Värdet ger en ögonblicksbild som kan upptäcka högt eller lågt blodsocker.
Att ha en stabil blodsockernivå är avgörande både för hälsa och prestation. För högt blodsocker under längre tid kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdom, medan för lågt blodsocker kan ge trötthet, yrsel och sämre fokus. Genom att mäta blodsockret får man en tydlig bild av hur kroppen hanterar kost, träning och återhämtning.
Visar genomsnittet av ditt blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett bra sätt att upptäcka tidiga tecken på diabetes eller att följa upp hur väl blodsockret är balanserat över tid.
Mäter blodsockret vid provtagningstillfället. Glukos är kroppens viktigaste bränsle för både muskler och hjärna. Värdet ger en ögonblicksbild som kan upptäcka högt eller lågt blodsocker.
Visar hur mycket insulin kroppen själv producerar. Hjälper till att förstå om avvikande blodsocker beror på minskad insulinproduktion eller andra faktorer som kost och livsstil.
Att ha en stabil blodsockernivå är avgörande både för hälsa och prestation. För högt blodsocker under längre tid kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdom, medan för lågt blodsocker kan ge trötthet, yrsel och sämre fokus. Genom att mäta blodsockret får man en tydlig bild av hur kroppen hanterar kost, träning och återhämtning.
Visar genomsnittet av ditt blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett bra sätt att upptäcka tidiga tecken på diabetes eller att följa upp hur väl blodsockret är balanserat över tid.
Blodstatus och järnmarkörer är viktiga för att upptäcka både järnbrist (som kan ge trötthet, yrsel och nedsatt prestation) och järnöverskott (hemokromatos, som kan skada organ). Dessa tester ger en tydlig bild av syretransporten, blodets kvalitet och kroppens järnförråd.
Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.
Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.
Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.
Visar hur stor andel av transferrinet som är bundet till järn. Hjälper till att avgöra om kroppen har brist eller överskott.
Mäter den totala kapaciteten för transferrin att binda järn. Höga nivåer kan tala för järnbrist, låga för överskott.
Njurarna är kroppens filter och håller blodet rent från slaggprodukter samtidigt som de reglerar vätske-, salt- och mineralbalansen. Detta är avgörande för blodtryck, nervsignaler, muskelfunktion och syra–basbalans. När njurarna inte fungerar som de ska kan vätska och avfallsämnen ansamlas, vilket kan ge svullnad, trötthet och andra symtom.
Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.
Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.
Njurarna är kroppens filter och håller blodet rent från slaggprodukter samtidigt som de reglerar vätske-, salt- och mineralbalansen. Detta är avgörande för blodtryck, nervsignaler, muskelfunktion och syra–basbalans. När njurarna inte fungerar som de ska kan vätska och avfallsämnen ansamlas, vilket kan ge svullnad, trötthet och andra symtom.
Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.
Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.
Protein som produceras i kroppens celler och utsöndras via njurarna. Påverkas inte av muskelmassa, kön eller kost, vilket gör det till en mer tillförlitlig markör än kreatinin.
Njurfunktion beräknad utifrån Cystatin C. Bra komplement till kreatinin-baserad eGFR.
Ett kombinerat mått från både kreatinin och Cystatin C som ger en mer exakt bild av njurarnas filtrationsförmåga.
Restprodukt från nedbrytning av proteiner. Förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller uttorkning.
Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.
Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.
Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.
Viktig elektrolyt som bidrar till vätskebalans och kroppens syra–basbalans.
Mineral som ingår i ben och tänder, men också avgörande för energiproduktion och cellfunktion.
En naturlig restprodukt från nedbrytning av puriner, som finns i kroppens celler och i vissa livsmedel. Urat utsöndras normalt via njurarna. Balansen i nivåerna är viktig för både njur- och ledhälsa, eftersom förhöjda värden kan öka risken för kristallbildning i leder och urinvägar.
Mäter mängden proteinet albumin i urinen. Förhöjda nivåer kan vara ett tidigt tecken på njurskada, men kan också uppstå tillfälligt efter exempelvis hård träning, feber eller inflammation.
Visar koncentrationen av kreatinin i urinen, en restprodukt från muskelmetabolism. Analysen används för att bedöma njurarnas förmåga att filtrera blodet.
Ett kombinationsprov som jämför nivåerna av albumin och kreatinin i urinen. Används för att upptäcka och följa proteinläckage (albuminuri) och är särskilt viktigt vid risk för njurskada vid tillstånd som diabetes eller högt blodtryck.
Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning, energiomsättning, temperatur och påverkar nästan alla organ i kroppen. En obalans kan leda till att sköldkörteln blir underaktiv (hypotyreos) eller överaktiv (hypertyreos). Blodprov kan tidigt upptäcka rubbningar och förebygga trötthet, viktförändringar och andra komplikationer.
Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.
Ett av de viktigaste hormonerna från sköldkörteln. Reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur. Lågt värde kan indikera hypotyreos, högt värde hypertyreos.
Muskler och leder är kroppens motor och gångjärn – de möjliggör all rörelse, från vardagliga aktiviteter till hård träning. Muskler ger kraft och stabilitet, medan lederna kopplar ihop skelettets ben och gör kroppen flexibel. Blodprover kan ge viktig information om muskelskador, inflammationer och reumatiska sjukdomar.
Ett enzym som finns i nästan alla kroppens celler. Stiger vid cellskador, vilket gör det till en ospecifik men användbar markör för vävnadsskada, inklusive i levern.
Ett enzym som finns i muskler, hjärta och hjärna. Hjälper till att producera energi (ATP). Förhöjda nivåer kan tyda på muskelskador, hård fysisk belastning, hjärtproblem eller vissa neuromuskulära sjukdomar.
Prostatakörteln är en del av mannens fortplantningssystem och producerar en vätska som ingår i sädesvätskan. Blodprov kan upptäcka tidiga förändringar i prostatan, inklusive prostatacancer – en av de vanligaste cancerformerna hos män. Tidig upptäckt ökar chanserna till bot och kan ge möjlighet till mer skonsam behandling.
Total PSA är ett prov som mäter mängden av proteinet prostataspecifikt antigen (PSA) i blodet, vilket inkluderar både fritt och bundet PSA. Förhöjda nivåer kan indikera olika tillstånd i prostatan, såsom godartad prostataförstoring (BPH), inflammation (prostatit) eller prostatacancer, men ett högt värde är inte ett definitivt bevis på cancer.
Den del av PSA som cirkulerar fritt i blodet, utan att vara bunden till andra proteiner. Andelen fritt PSA kan ge mer information om vad som ligger bakom ett förhöjt PSA-värde.
Beräknas genom att jämföra fritt PSA med totalt PSA. En låg kvot kan tala för prostatacancer, medan en högre kvot oftare tyder på godartade förändringar.
Levern är kroppens största inre organ och fungerar som ett renings- och kontrollcenter. Den bryter ner gifter, producerar galla för matsmältningen, lagrar näring och tillverkar viktiga proteiner för blodet. Genom blodprover kan man upptäcka tidiga tecken på leverpåverkan innan symtom uppstår.
Ett leverenzym som är mer specifikt för levern än ASAT. Höga värden indikerar ofta leverpåverkan eller leversjukdom
Att ta hälsoprover för ASAT, eller aspartataminotransferas, är bra för att det kan indikera skador på organ som levern, hjärtat och musklerna. Förhöjda ASAT-nivåer kan vara ett tecken på leversjukdomar som hepatit eller cirros, hjärtinfarkt, eller muskelskador.
Finns främst i lever, gallvägar och skelett. Förhöjda nivåer kan visa på problem i gallvägar eller bensjukdomar.
Enzym kopplat till leverns avgiftning, bland annat av alkohol och läkemedel. Höga nivåer kan tyda på leverskada eller gallvägsproblem.
Restprodukt från nedbrytning av gamla röda blodkroppar. Förhöjda nivåer kan ge gulsot och tyda på störningar i lever eller gallgångar.
Det vanligaste proteinet i blodplasman, produceras i levern. Hjälper till att hålla vätskan kvar i blodkärlen och transporterar hormoner, fettsyror och läkemedel. Låga nivåer kan bero på leversjukdom, njurproblem eller undernäring. Förhöjda nivåer ses ofta vid uttorkning.
Njurarna är kroppens filter och håller blodet rent från slaggprodukter samtidigt som de reglerar vätske-, salt- och mineralbalansen. Detta är avgörande för blodtryck, nervsignaler, muskelfunktion och syra–basbalans. När njurarna inte fungerar som de ska kan vätska och avfallsämnen ansamlas, vilket kan ge svullnad, trötthet och andra symtom.
Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.
Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.
Protein som produceras i kroppens celler och utsöndras via njurarna. Påverkas inte av muskelmassa, kön eller kost, vilket gör det till en mer tillförlitlig markör än kreatinin.
Njurfunktion beräknad utifrån Cystatin C. Bra komplement till kreatinin-baserad eGFR.
Ett kombinerat mått från både kreatinin och Cystatin C som ger en mer exakt bild av njurarnas filtrationsförmåga.
Restprodukt från nedbrytning av proteiner. Förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller uttorkning.
Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.
Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.
Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.
Viktig elektrolyt som bidrar till vätskebalans och kroppens syra–basbalans.
Mineral som ingår i ben och tänder, men också avgörande för energiproduktion och cellfunktion.
En naturlig restprodukt från nedbrytning av puriner, som finns i kroppens celler och i vissa livsmedel. Urat utsöndras normalt via njurarna. Balansen i nivåerna är viktig för både njur- och ledhälsa, eftersom förhöjda värden kan öka risken för kristallbildning i leder och urinvägar.
Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning, energiomsättning, temperatur och påverkar nästan alla organ i kroppen. En obalans kan leda till att sköldkörteln blir underaktiv (hypotyreos) eller överaktiv (hypertyreos). Blodprov kan tidigt upptäcka rubbningar och förebygga trötthet, viktförändringar och andra komplikationer.
Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.
Ett av de viktigaste hormonerna från sköldkörteln. Reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur. Lågt värde kan indikera hypotyreos, högt värde hypertyreos.
Det mest aktiva sköldkörtelhormonet som styr energiförbrukning, temperatur och tillväxt. Mäter hur mycket av hormonet som är biologiskt aktivt i kroppen.
Autoantikroppar som angriper sköldkörtelns TSH-receptorer. Vanliga vid Graves sjukdom och kan leda till överaktiv sköldkörtel.
Antikroppar mot enzymet TPO i sköldkörteln. Kan orsaka inflammation och långsamt leda till underfunktion (hypotyreos), ofta vid autoimmuna sjukdomar som Hashimotos.
Inflammation är en naturlig del av kroppens försvar mot skador, infektioner och sjukdomar. Kortvarig inflammation är oftast positiv, men om den blir långvarig kan den leda till hälsoproblem och försämrad återhämtning. Blodprover kan visa om kroppen har en pågående eller dold inflammation.
En klassisk metod för att mäta inflammation i kroppen. Stiger långsamt vid infektioner, reumatiska sjukdomar eller andra inflammatoriska tillstånd.
Produceras i levern som svar på inflammation. CRP stiger snabbt vid infektion eller skada och kan även användas i känsliga analyser för att upptäcka låggradig, långvarig inflammation.
Att mäta vitaminer och mineraler i blodet ger en tydlig bild av kroppens näringsstatus. Brister eller obalanser kan påverka energi, immunförsvar, muskelfunktion och långsiktig hälsa. Regelbundna kontroller kan hjälpa till att förebygga trötthet, nedsatt prestation och sjukdom.
Viktigt för nybildning av celler, DNA-syntes och produktion av röda blodkroppar. Extra betydelsefullt vid graviditet, men även för energi och återhämtning.
Behövs för nervsystemets funktion, blodbildning och DNA-syntes. Brist kan ge trötthet, domningar, nedsatt minne och blodbrist.
Bildas i huden vid solljus och finns även i viss mat. Avgörande för starka ben, tänder, immunförsvar och muskelhälsa. Vanlig brist i Norden under vinterhalvåret.
Mineral som stödjer muskler, nerver, energiomsättning och proteinsyntes. Brist kan ge kramper, trötthet och försämrad återhämtning.
Mineral som är viktigt för immunförsvaret, sårläkning, hormonbalans och celltillväxt. Brist kan leda till hudbesvär, nedsatt sårläkning och svagare immunförsvar.
Blodstatus och järnmarkörer är viktiga för att upptäcka både järnbrist (som kan ge trötthet, yrsel och nedsatt prestation) och järnöverskott (hemokromatos, som kan skada organ). Dessa tester ger en tydlig bild av syretransporten, blodets kvalitet och kroppens järnförråd.
Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.
Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.
Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.
Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.
Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.
Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.
Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.
Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.
Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.
Protein som transporterar järn i blodet. Kan öka vid järnbrist som kompensation.
Visar hur stor andel av transferrinet som är bundet till järn. Hjälper till att avgöra om kroppen har brist eller överskott.
Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning, energiomsättning, temperatur och påverkar nästan alla organ i kroppen. En obalans kan leda till att sköldkörteln blir underaktiv (hypotyreos) eller överaktiv (hypertyreos). Blodprov kan tidigt upptäcka rubbningar och förebygga trötthet, viktförändringar och andra komplikationer.
Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.
Hormoner är kroppens kemiska budbärare. De produceras i olika körtlar och transporteras via blodet till organ och vävnader där de styr allt från ämnesomsättning och energi till fortplantning, humör och sömn. Obalanser i hormoner kan påverka välmående, prestation och långsiktig hälsa.
Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.
Den del av testosteronet som inte är bundet till transportproteiner utan är fritt tillgängligt för kroppens vävnader. Detta är den mest aktiva formen och visar mer direkt hur mycket testosteron som verkligen är biologiskt verksamt.
Ett transportprotein som tillverkas i levern. Det binder till könshormoner som testosteron och östradiol och styr hur mycket av dessa som är fritt tillgängligt i kroppen.
Ett beräknat mått som jämför mängden testosteron med SHBG (transportproteinet som binder könshormoner). Kvoten ger en tydligare bild av hur mycket testosteron som faktiskt är aktivt i kroppen.
Levern är kroppens största inre organ och fungerar som ett renings- och kontrollcenter. Den bryter ner gifter, producerar galla för matsmältningen, lagrar näring och tillverkar viktiga proteiner för blodet. Genom blodprover kan man upptäcka tidiga tecken på leverpåverkan innan symtom uppstår.
Ett leverenzym som är mer specifikt för levern än ASAT. Höga värden indikerar ofta leverpåverkan eller leversjukdom
Enzym som finns i levern men också i hjärta och muskler. Förhöjda värden kan tyda på skada i levern eller andra organ.
Blodstatus och järnmarkörer är viktiga för att upptäcka både järnbrist (som kan ge trötthet, yrsel och nedsatt prestation) och järnöverskott (hemokromatos, som kan skada organ). Dessa tester ger en tydlig bild av syretransporten, blodets kvalitet och kroppens järnförråd.
Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.
Inflammation är en naturlig del av kroppens försvar mot skador, infektioner och sjukdomar. Kortvarig inflammation är oftast positiv, men om den blir långvarig kan den leda till hälsoproblem och försämrad återhämtning. Blodprover kan visa om kroppen har en pågående eller dold inflammation.
Produceras i levern som svar på inflammation. CRP stiger snabbt vid infektion eller skada och kan även användas i känsliga analyser för att upptäcka låggradig, långvarig inflammation.
Att ha koll på blodfetter och hjärthälsa är viktigt för alla – inte bara för att hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, utan också för att dessa värden påverkar ork, återhämtning och långsiktig prestation. Många risker kan upptäckas i tid och förebyggas med rätt livsstil.
Kolesterol behövs för celler, hormoner och vitamin D, men för höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Värdet påverkas främst av kost, motion och ibland läkemedel.
HDL transporterar bort överskott av kolesterol från blodkärlen och skyddar därmed mot åderförkalkning. Högre nivåer är oftast positivt och kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
LDL kan lagras i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. Höga nivåer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
Totalkolesterol minus HDL. Ett samlat mått på de blodfetter som kan bidra till åderförkalkning och därmed risk för hjärt-kärlsjukdom.
LDL/HDL-kvoten är ett förhållande mellan det ”onda” LDL-kolesterolet och det ”goda” HDL-kolesterolet i blodet, som används för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Fett som kroppen bildar av överskottsenergi. Höga nivåer kan öka risken för hjärtsjukdom och även belasta bukspottkörteln. Kost, träning och minskad alkoholkonsumtion är viktiga åtgärder.
