Hälsokontroll via blodprov – komplett guide och paket

Mäter blodsockret vid provtagningstillfället. Glukos är kroppens viktigaste bränsle för både muskler och hjärna. Värdet ger en ögonblicksbild som kan upptäcka högt eller lågt blodsocker.

Kolesterol behövs för celler, hormoner och vitamin D, men för höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Värdet påverkas främst av kost, motion och ibland läkemedel.

Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.

Den del av testosteronet som inte är bundet till transportproteiner utan är fritt tillgängligt för kroppens vävnader. Detta är den mest aktiva formen och visar mer direkt hur mycket testosteron som verkligen är biologiskt verksamt.

Ett transportprotein som tillverkas i levern. Det binder till könshormoner som testosteron och östradiol och styr hur mycket av dessa som är fritt tillgängligt i kroppen.

Ett beräknat mått som jämför mängden testosteron med SHBG (transportproteinet som binder könshormoner). Kvoten ger en tydligare bild av hur mycket testosteron som faktiskt är aktivt i kroppen.

Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.

Ett kvinnligt könshormon som också finns i mindre mängder hos män. Påverkar fertilitet, skelettets styrka, hjärnan och hjärt-kärlsystemet. Det är en samlingsterm för flera hormoner där den vanligaste är östradiol och är den mest aktiva och betydelsefulla formen. Hos kvinnor varierar nivåerna med menstruationscykeln, graviditet och sjunker efter klimakteriet.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.

Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.

Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.

Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.

Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.

Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.

Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.

Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.

Den del av testosteronet som inte är bundet till transportproteiner utan är fritt tillgängligt för kroppens vävnader. Detta är den mest aktiva formen och visar mer direkt hur mycket testosteron som verkligen är biologiskt verksamt.

Ett transportprotein som tillverkas i levern. Det binder till könshormoner som testosteron och östradiol och styr hur mycket av dessa som är fritt tillgängligt i kroppen.

Ett beräknat mått som jämför mängden testosteron med SHBG (transportproteinet som binder könshormoner). Kvoten ger en tydligare bild av hur mycket testosteron som faktiskt är aktivt i kroppen.

Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.

Kallas ofta ”stresshormon” och produceras i binjurarna. Reglerar blodsocker, blodtryck och ämnesomsättning, och dämpar inflammation. Kortisol stiger naturligt vid stress och är högst på morgonen. Långvarigt förhöjda nivåer kan leda till viktuppgång, sömnproblem och nedsatt immunförsvar.

Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.

Kallas ofta ”stresshormon” och produceras i binjurarna. Reglerar blodsocker, blodtryck och ämnesomsättning, och dämpar inflammation. Kortisol stiger naturligt vid stress och är högst på morgonen. Långvarigt förhöjda nivåer kan leda till viktuppgång, sömnproblem och nedsatt immunförsvar.

Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.

Ett kvinnligt könshormon som också finns i mindre mängder hos män. Påverkar fertilitet, skelettets styrka, hjärnan och hjärt-kärlsystemet. Det är en samlingsterm för flera hormoner där den vanligaste är östradiol och är den mest aktiva och betydelsefulla formen. Hos kvinnor varierar nivåerna med menstruationscykeln, graviditet och sjunker efter klimakteriet.

Progesteron, även kallat gulkroppshormon, är viktigt för fertilitet, ämnesomsättning och välmående hos både kvinnor och män. Hos kvinnor produceras det i äggstockarna, där det förbereder livmodern för graviditet och hjälper till att upprätthålla den. Hos män bildas det i testiklarna och fungerar som byggsten till andra könshormoner. Progesteron har även lugnande effekter, påverkar sömn och bidrar till vätskebalansen.

Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.

Ett hormon från hypofysen som är viktigt för fertilitet. Hos kvinnor styr det äggmognaden och hos män reglerar det produktionen av spermier.

Prolaktin bildas i hypofysen och är mest känt för att stimulera mjölkproduktionen hos kvinnor efter förlossning. Det har också många andra funktioner hos både kvinnor och män, bland annat inom fertilitet, ämnesomsättning, immunförsvar och psykisk hälsa. Förhöjda nivåer kan leda till exempelvis menstruationsrubbningar, minskad sexlust eller infertilitet.

Ett kvinnligt könshormon som också finns i mindre mängder hos män. Påverkar fertilitet, skelettets styrka, hjärnan och hjärt-kärlsystemet. Det är en samlingsterm för flera hormoner där den vanligaste är östradiol och är den mest aktiva och betydelsefulla formen. Hos kvinnor varierar nivåerna med menstruationscykeln, graviditet och sjunker efter klimakteriet.

Progesteron, även kallat gulkroppshormon, är viktigt för fertilitet, ämnesomsättning och välmående hos både kvinnor och män. Hos kvinnor produceras det i äggstockarna, där det förbereder livmodern för graviditet och hjälper till att upprätthålla den. Hos män bildas det i testiklarna och fungerar som byggsten till andra könshormoner. Progesteron har även lugnande effekter, påverkar sömn och bidrar till vätskebalansen.

Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.

Ett hormon från hypofysen som är viktigt för fertilitet. Hos kvinnor styr det äggmognaden och hos män reglerar det produktionen av spermier.

Prolaktin bildas i hypofysen och är mest känt för att stimulera mjölkproduktionen hos kvinnor efter förlossning. Det har också många andra funktioner hos både kvinnor och män, bland annat inom fertilitet, ämnesomsättning, immunförsvar och psykisk hälsa. Förhöjda nivåer kan leda till exempelvis menstruationsrubbningar, minskad sexlust eller infertilitet.

Kallas ofta ”stresshormon” och produceras i binjurarna. Reglerar blodsocker, blodtryck och ämnesomsättning, och dämpar inflammation. Kortisol stiger naturligt vid stress och är högst på morgonen. Långvarigt förhöjda nivåer kan leda till viktuppgång, sömnproblem och nedsatt immunförsvar.

Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.

Den del av testosteronet som inte är bundet till transportproteiner utan är fritt tillgängligt för kroppens vävnader. Detta är den mest aktiva formen och visar mer direkt hur mycket testosteron som verkligen är biologiskt verksamt.

Ett transportprotein som tillverkas i levern. Det binder till könshormoner som testosteron och östradiol och styr hur mycket av dessa som är fritt tillgängligt i kroppen.

Ett beräknat mått som jämför mängden testosteron med SHBG (transportproteinet som binder könshormoner). Kvoten ger en tydligare bild av hur mycket testosteron som faktiskt är aktivt i kroppen.

Ett kvinnligt könshormon som också finns i mindre mängder hos män. Påverkar fertilitet, skelettets styrka, hjärnan och hjärt-kärlsystemet. Det är en samlingsterm för flera hormoner där den vanligaste är östradiol och är den mest aktiva och betydelsefulla formen. Hos kvinnor varierar nivåerna med menstruationscykeln, graviditet och sjunker efter klimakteriet.

Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.

Ett hormon från hypofysen som är viktigt för fertilitet. Hos kvinnor styr det äggmognaden och hos män reglerar det produktionen av spermier.

Prolaktin bildas i hypofysen och är mest känt för att stimulera mjölkproduktionen hos kvinnor efter förlossning. Det har också många andra funktioner hos både kvinnor och män, bland annat inom fertilitet, ämnesomsättning, immunförsvar och psykisk hälsa. Förhöjda nivåer kan leda till exempelvis menstruationsrubbningar, minskad sexlust eller infertilitet.

Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.

Ett av de viktigaste hormonerna från sköldkörteln. Reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur. Lågt värde kan indikera hypotyreos, högt värde hypertyreos.

Det mest aktiva sköldkörtelhormonet som styr energiförbrukning, temperatur och tillväxt. Mäter hur mycket av hormonet som är biologiskt aktivt i kroppen.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.

Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.

Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.

Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.

Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.

Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.

Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.

Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.

Protein som transporterar järn i blodet. Kan öka vid järnbrist som kompensation.

Visar hur stor andel av transferrinet som är bundet till järn. Hjälper till att avgöra om kroppen har brist eller överskott.

Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.

Den vanligaste typen av vita blodkroppar. De är kroppens första försvar mot bakterier och svampar, och angriper snabbt genom att ”äta upp” inkräktare.

Största typen av vita blodkroppar. När de lämnar blodet omvandlas de till makrofager som städar bort bakterier, virus, skadade celler och död vävnad.

Nyckelspelare i immunförsvaret som försvarar mot virus, bakterier och även cancerceller. Inkluderar B-celler, T-celler och NK-celler.

Specialiserade på att bekämpa parasiter. Har också en central roll vid allergier, astma och vissa inflammationer.

En ovanlig men viktig celltyp som frisätter ämnen som histamin vid allergiska reaktioner och deltar i kroppens försvar mot parasiter.

Ett enzym som finns i muskler, hjärta och hjärna. Hjälper till att producera energi (ATP). Förhöjda nivåer kan tyda på muskelskador, hård fysisk belastning, hjärtproblem eller vissa neuromuskulära sjukdomar.

Ett enzym som finns i nästan alla kroppens celler. Stiger vid cellskador, vilket gör det till en ospecifik men användbar markör för vävnadsskada, inklusive i levern.

Mineral som stödjer muskler, nerver, energiomsättning och proteinsyntes. Brist kan ge kramper, trötthet och försämrad återhämtning.

Viktigt för nybildning av celler, DNA-syntes och produktion av röda blodkroppar. Extra betydelsefullt vid graviditet, men även för energi och återhämtning.

Behövs för nervsystemets funktion, blodbildning och DNA-syntes. Brist kan ge trötthet, domningar, nedsatt minne och blodbrist.

Viktigt för nybildning av celler, DNA-syntes och produktion av röda blodkroppar. Extra betydelsefullt vid graviditet, men även för energi och återhämtning.

Behövs för nervsystemets funktion, blodbildning och DNA-syntes. Brist kan ge trötthet, domningar, nedsatt minne och blodbrist.

Bildas i huden vid solljus och finns även i viss mat. Avgörande för starka ben, tänder, immunförsvar och muskelhälsa. Vanlig brist i Norden under vinterhalvåret.

Mineral som stödjer muskler, nerver, energiomsättning och proteinsyntes. Brist kan ge kramper, trötthet och försämrad återhämtning.

Kolesterol behövs för celler, hormoner och vitamin D, men för höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Värdet påverkas främst av kost, motion och ibland läkemedel.

HDL transporterar bort överskott av kolesterol från blodkärlen och skyddar därmed mot åderförkalkning. Högre nivåer är oftast positivt och kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

LDL kan lagras i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. Höga nivåer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Totalkolesterol minus HDL. Ett samlat mått på de blodfetter som kan bidra till åderförkalkning och därmed risk för hjärt-kärlsjukdom.

LDL/HDL-kvoten är ett förhållande mellan det ”onda” LDL-kolesterolet och det ”goda” HDL-kolesterolet i blodet, som används för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Fett som kroppen bildar av överskottsenergi. Höga nivåer kan öka risken för hjärtsjukdom och även belasta bukspottkörteln. Kost, träning och minskad alkoholkonsumtion är viktiga åtgärder.

Protein kopplat till HDL, som hjälper till att transportera bort kolesterol från kärlen. Låga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Protein kopplat till LDL, som transporterar kolesterol till vävnaderna. Höga nivåer är en tydlig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom.

Förhållandet mellan det “onda” och “goda” kolesterolet. En hög kvot kan indikera ökad risk för åderförkalkning.

Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.

Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.

Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.

Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.

Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.

Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.

Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.

Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.

Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.

Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.

Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.

Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.

Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.

Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.

Protein som produceras i kroppens celler och utsöndras via njurarna. Påverkas inte av muskelmassa, kön eller kost, vilket gör det till en mer tillförlitlig markör än kreatinin.

Njurfunktion beräknad utifrån Cystatin C. Bra komplement till kreatinin-baserad eGFR.

Ett kombinerat mått från både kreatinin och Cystatin C som ger en mer exakt bild av njurarnas filtrationsförmåga.

Restprodukt från nedbrytning av proteiner. Förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller uttorkning.

Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.

Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.

Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.

Mineral som ingår i ben och tänder, men också avgörande för energiproduktion och cellfunktion.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.

Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.

Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.

Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.

Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.

Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.

Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.

Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.

Visar genomsnittet av ditt blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett bra sätt att upptäcka tidiga tecken på diabetes eller att följa upp hur väl blodsockret är balanserat över tid.

Mäter blodsockret vid provtagningstillfället. Glukos är kroppens viktigaste bränsle för både muskler och hjärna. Värdet ger en ögonblicksbild som kan upptäcka högt eller lågt blodsocker.

Visar genomsnittet av ditt blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett bra sätt att upptäcka tidiga tecken på diabetes eller att följa upp hur väl blodsockret är balanserat över tid.

Mäter blodsockret vid provtagningstillfället. Glukos är kroppens viktigaste bränsle för både muskler och hjärna. Värdet ger en ögonblicksbild som kan upptäcka högt eller lågt blodsocker.

Visar hur mycket insulin kroppen själv producerar. Hjälper till att förstå om avvikande blodsocker beror på minskad insulinproduktion eller andra faktorer som kost och livsstil.

Visar genomsnittet av ditt blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett bra sätt att upptäcka tidiga tecken på diabetes eller att följa upp hur väl blodsockret är balanserat över tid.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.

Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.

Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.

Visar hur stor andel av transferrinet som är bundet till järn. Hjälper till att avgöra om kroppen har brist eller överskott.

Mäter den totala kapaciteten för transferrin att binda järn. Höga nivåer kan tala för järnbrist, låga för överskott.

Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.

Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.

Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.

Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.

Protein som produceras i kroppens celler och utsöndras via njurarna. Påverkas inte av muskelmassa, kön eller kost, vilket gör det till en mer tillförlitlig markör än kreatinin.

Njurfunktion beräknad utifrån Cystatin C. Bra komplement till kreatinin-baserad eGFR.

Ett kombinerat mått från både kreatinin och Cystatin C som ger en mer exakt bild av njurarnas filtrationsförmåga.

Restprodukt från nedbrytning av proteiner. Förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller uttorkning.

Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.

Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.

Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.

Viktig elektrolyt som bidrar till vätskebalans och kroppens syra–basbalans.

Mineral som ingår i ben och tänder, men också avgörande för energiproduktion och cellfunktion.

En naturlig restprodukt från nedbrytning av puriner, som finns i kroppens celler och i vissa livsmedel. Urat utsöndras normalt via njurarna. Balansen i nivåerna är viktig för både njur- och ledhälsa, eftersom förhöjda värden kan öka risken för kristallbildning i leder och urinvägar.

Mäter mängden proteinet albumin i urinen. Förhöjda nivåer kan vara ett tidigt tecken på njurskada, men kan också uppstå tillfälligt efter exempelvis hård träning, feber eller inflammation.

Visar koncentrationen av kreatinin i urinen, en restprodukt från muskelmetabolism. Analysen används för att bedöma njurarnas förmåga att filtrera blodet.

Ett kombinationsprov som jämför nivåerna av albumin och kreatinin i urinen. Används för att upptäcka och följa proteinläckage (albuminuri) och är särskilt viktigt vid risk för njurskada vid tillstånd som diabetes eller högt blodtryck.

Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.

Ett av de viktigaste hormonerna från sköldkörteln. Reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur. Lågt värde kan indikera hypotyreos, högt värde hypertyreos.

Ett matsmältningsenzym från bukspottkörteln som bryter ner stärkelse till sockerarter. Höga nivåer i blodet kan indikera pankreatit.

Ett enzym som finns i nästan alla kroppens celler. Stiger vid cellskador, vilket gör det till en ospecifik men användbar markör för vävnadsskada, inklusive i levern.

Ett enzym som finns i muskler, hjärta och hjärna. Hjälper till att producera energi (ATP). Förhöjda nivåer kan tyda på muskelskador, hård fysisk belastning, hjärtproblem eller vissa neuromuskulära sjukdomar.

Total PSA är ett prov som mäter mängden av proteinet prostataspecifikt antigen (PSA) i blodet, vilket inkluderar både fritt och bundet PSA. Förhöjda nivåer kan indikera olika tillstånd i prostatan, såsom godartad prostataförstoring (BPH), inflammation (prostatit) eller prostatacancer, men ett högt värde är inte ett definitivt bevis på cancer.

Ett leverenzym som är mer specifikt för levern än ASAT. Höga värden indikerar ofta leverpåverkan eller leversjukdom

Att ta hälsoprover för ASAT, eller aspartataminotransferas, är bra för att det kan indikera skador på organ som levern, hjärtat och musklerna. Förhöjda ASAT-nivåer kan vara ett tecken på leversjukdomar som hepatit eller cirros, hjärtinfarkt, eller muskelskador.

Finns främst i lever, gallvägar och skelett. Förhöjda nivåer kan visa på problem i gallvägar eller bensjukdomar.

Enzym kopplat till leverns avgiftning, bland annat av alkohol och läkemedel. Höga nivåer kan tyda på leverskada eller gallvägsproblem.

Restprodukt från nedbrytning av gamla röda blodkroppar. Förhöjda nivåer kan ge gulsot och tyda på störningar i lever eller gallgångar.

Det vanligaste proteinet i blodplasman, produceras i levern. Hjälper till att hålla vätskan kvar i blodkärlen och transporterar hormoner, fettsyror och läkemedel. Låga nivåer kan bero på leversjukdom, njurproblem eller undernäring. Förhöjda nivåer ses ofta vid uttorkning.

Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.

Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.

Protein som produceras i kroppens celler och utsöndras via njurarna. Påverkas inte av muskelmassa, kön eller kost, vilket gör det till en mer tillförlitlig markör än kreatinin.

Njurfunktion beräknad utifrån Cystatin C. Bra komplement till kreatinin-baserad eGFR.

Ett kombinerat mått från både kreatinin och Cystatin C som ger en mer exakt bild av njurarnas filtrationsförmåga.

Restprodukt från nedbrytning av proteiner. Förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller uttorkning.

Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.

Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.

Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.

Viktig elektrolyt som bidrar till vätskebalans och kroppens syra–basbalans.

Mineral som ingår i ben och tänder, men också avgörande för energiproduktion och cellfunktion.

En naturlig restprodukt från nedbrytning av puriner, som finns i kroppens celler och i vissa livsmedel. Urat utsöndras normalt via njurarna. Balansen i nivåerna är viktig för både njur- och ledhälsa, eftersom förhöjda värden kan öka risken för kristallbildning i leder och urinvägar.

Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.

Ett av de viktigaste hormonerna från sköldkörteln. Reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur. Lågt värde kan indikera hypotyreos, högt värde hypertyreos.

Det mest aktiva sköldkörtelhormonet som styr energiförbrukning, temperatur och tillväxt. Mäter hur mycket av hormonet som är biologiskt aktivt i kroppen.

Autoantikroppar som angriper sköldkörtelns TSH-receptorer. Vanliga vid Graves sjukdom och kan leda till överaktiv sköldkörtel.

Antikroppar mot enzymet TPO i sköldkörteln. Kan orsaka inflammation och långsamt leda till underfunktion (hypotyreos), ofta vid autoimmuna sjukdomar som Hashimotos.

En klassisk metod för att mäta inflammation i kroppen. Stiger långsamt vid infektioner, reumatiska sjukdomar eller andra inflammatoriska tillstånd.

Produceras i levern som svar på inflammation. CRP stiger snabbt vid infektion eller skada och kan även användas i känsliga analyser för att upptäcka låggradig, långvarig inflammation.

Viktigt för nybildning av celler, DNA-syntes och produktion av röda blodkroppar. Extra betydelsefullt vid graviditet, men även för energi och återhämtning.

Behövs för nervsystemets funktion, blodbildning och DNA-syntes. Brist kan ge trötthet, domningar, nedsatt minne och blodbrist.

Bildas i huden vid solljus och finns även i viss mat. Avgörande för starka ben, tänder, immunförsvar och muskelhälsa. Vanlig brist i Norden under vinterhalvåret.

Mineral som stödjer muskler, nerver, energiomsättning och proteinsyntes. Brist kan ge kramper, trötthet och försämrad återhämtning.

Mineral som är viktigt för immunförsvaret, sårläkning, hormonbalans och celltillväxt. Brist kan leda till hudbesvär, nedsatt sårläkning och svagare immunförsvar.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.

Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.

Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.

Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.

Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.

Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.

Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.

Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.

Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.

Protein som transporterar järn i blodet. Kan öka vid järnbrist som kompensation.

Visar hur stor andel av transferrinet som är bundet till järn. Hjälper till att avgöra om kroppen har brist eller överskott.

Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.

Det viktigaste manliga könshormonet, men finns också hos kvinnor i mindre mängd. Hos män reglerar det muskelmassa, sexlust, styrka, energi och spermieproduktion. Hos kvinnor bidrar det bland annat till styrka, energi och sexlust.

Den del av testosteronet som inte är bundet till transportproteiner utan är fritt tillgängligt för kroppens vävnader. Detta är den mest aktiva formen och visar mer direkt hur mycket testosteron som verkligen är biologiskt verksamt.

Ett transportprotein som tillverkas i levern. Det binder till könshormoner som testosteron och östradiol och styr hur mycket av dessa som är fritt tillgängligt i kroppen.

Ett beräknat mått som jämför mängden testosteron med SHBG (transportproteinet som binder könshormoner). Kvoten ger en tydligare bild av hur mycket testosteron som faktiskt är aktivt i kroppen.

Ett leverenzym som är mer specifikt för levern än ASAT. Höga värden indikerar ofta leverpåverkan eller leversjukdom

Enzym som finns i levern men också i hjärta och muskler. Förhöjda värden kan tyda på skada i levern eller andra organ.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.

Produceras i levern som svar på inflammation. CRP stiger snabbt vid infektion eller skada och kan även användas i känsliga analyser för att upptäcka låggradig, långvarig inflammation.

Kolesterol behövs för celler, hormoner och vitamin D, men för höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Värdet påverkas främst av kost, motion och ibland läkemedel.

HDL transporterar bort överskott av kolesterol från blodkärlen och skyddar därmed mot åderförkalkning. Högre nivåer är oftast positivt och kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

LDL kan lagras i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. Höga nivåer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Totalkolesterol minus HDL. Ett samlat mått på de blodfetter som kan bidra till åderförkalkning och därmed risk för hjärt-kärlsjukdom.

LDL/HDL-kvoten är ett förhållande mellan det ”onda” LDL-kolesterolet och det ”goda” HDL-kolesterolet i blodet, som används för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Fett som kroppen bildar av överskottsenergi. Höga nivåer kan öka risken för hjärtsjukdom och även belasta bukspottkörteln. Kost, träning och minskad alkoholkonsumtion är viktiga åtgärder.